Tillväxtkurvan- hur fungerar den?
Besöken hos barnhälsovården är täta de första månaderna efter att barnet har fötts. Bland annat kontrolleras längd, vikt och huvudomfång. Med tiden glesas kontrollerna ut men barnets tillväxt följs så länge det växer och från skolstarten tar skolsköterskan över tillväxtkontrollerna.
Ett vanligt missförstånd är att tillväxtkontrollen är ett sätt att kontrollera att barnet följer normen och inte är för långt, kort, tjockt eller smalt. Det stämmer inte utan tillväxtkurvan är ett verktyg för barnhälsovården att bedöma barnets hälsotillstånd för att i tid upptäcka sjukdom eller näringsbrist.
Om bebisen inte går upp i vikt
Barnet har en intensiv tillväxt under sina nio månader i magen. Efter födseln tappar det i vikt de första dagarna och har i genomsnitt återfått sin födelsevikt runt åtta dagars ålder (gäller ammade barn).
Att få höra att bebisen har gått ned för mycket i vikt kan skapa stress och dåligt självförtroende
Det är olika hur mycket bebisen tappar i vikt men vid en nedgång under 10% av födelsevikten rekommenderas föräldrarna att tillmata barnet med bröstmjölksersättning. Det kan vara så att barnet av någon anledning inte har orkat eller kunnat amma så mycket som det behöver och måste få hjälp med att vända viktnedgången.
Att få höra att bebisen har gått ned för mycket i vikt kan skapa stress och dåligt självförtroende hos den som kämpar med att få igång amningen. Vid sådana tillfällen är det angeläget att den som önskar amma får stöd och råd kring hur man ökar sin mjölkproduktion och i takt med det också minskar på ersättningen. Utan sådant stöd finns en risk för att amningen, tvärtemot mammans vilja, läggs ned i förtid.
Så växer barnet det första året
En stor del av barnets första år går ut på att äta och växa. Barnet växer intensivt med ungefär 25 centimeter på längden under livets första tolv månader. Även viktuppgången är dramatisk och beror mycket på att barnet skapar välbehövliga fettdepåer. Längd och vikt ska alltid bedömas tillsammans när tillväxtkurvan granskas.
Alla barn är olika och det finns en stor normalvariation, vissa är långa andra korta.
Även hjärnan växer snabbt, omkretsen på huvudet ökar ca 12 centimeter på 12 månader. Under det andra levnadsåret är hjärnans tillväxt inte fullt så dramatisk utan ökar totalt ungefär 3 centimeter. Genom att kontrollera huvudomfång kan tillstånd som vattenskalle eller långsam tillväxt av hjärnan upptäckas. Huvudomfånget kan vara individuellt för olika familjer, därför ska måttet också jämföras med föräldrarnas huvudomfång. Vissa familjer kan ha generellt stora huvuden och vissa små.
Amningspuckeln
Kanske har du vid någon tillväxtkontroll hört din BHV sköterska prata om en amningspuckel? Det är ett begrepp som används för att beskriva hur vissa barn ökar kraftigt i vikt under de första månaderna och klättrar uppåt i viktkurvorna för att sedan mellan 4-6 månaders ålder plana ut i vikten och klättra tillbaka nedåt i kurvorna. Ibland klättrar barnet även på längdkurvorna med oftast inte lika tydligt. Den här typen av kraftig tillväxt i början av barnets liv ser man ofta hos barnhälsovården och kallas för amningspuckel hos både ammade och flaskuppfödda barn.
Följa tillväxtkurvan
Hur stort barnet är när det föds beror oftast på hur länge det har legat i magen. Det kan skilja sig mycket mellan ett barn fött i vecka 39 och ett i vecka 42. Är barnet litet vid födseln på grund av att det av någon anledning inte fått tillräckligt med näring i livmodern klättrar det ofta snabbt uppåt i tillväxtkurvorna, det kallas för “catch-up” och innebär att barnet växer ikapp. Ett barn som är stort vid födseln flyttar sig inte sällan nedåt i kurvorna.
Alla barn är olika och det finns en stor normalvariation, vissa är långa andra korta. Tillväxtkurvan består av fem linjer med en tjockare medellinje i mitten, dessa linjer motsvarar tillväxten hos 95% av populationen. Det är inte viktigt att följa medelkurvan utan generellt brukar man säga att barnet ska följa “sin” kurva och de flesta barn gör i stort sett det. Däremot tar tillväxtkurvorna inte hänsyn till individuella skillnader i mognadstempo vilket innebär att alla barn inte är s.k. kanalföljare. Att ett barn inte helt följer sin tillväxtkurva kan indikera att något inte är som det ska men de flesta barn som någon gång avviker från tillväxtkurvan är fullt friska.
De svenska tillväxtkurvorna
I Sverige används vanligen tillväxtkurvor som baseras på statistik från 3000 barn födda i Göteborg runt 1974. Det finns även specifika kurvor för barn med olika syndrom och för barn som är födda för tidigt. I många andra länder (England, Norge, Danmark, Kanada, USA) används WHO:s tillväxtkurvor som kom 2006 och bygger på statistik från ammade barn. Data är hämtade från sex olika länder och innefattar 8500 barn. Kritik som ibland riktas mot de svenska tillväxtkurvorna är att de baseras på statistik från 1974 när flaskuppfödning var populärt och att ammade barns tillväxt på grund av det ibland misstolkas som otillräcklig på kurvan. Fler länder förväntas anta WHO:s kurvor och kanske blir Sverige så småningom ett av dem.
