Om flaskmatning

Många frågetecken kan uppstå när den som beslutat sig för att flaskmata plötsligt kastas ut i en svårnavigerad djungel av olika modersmjölksersättningar och nappflaskor. Hur gör man egentligen?

Flaskmata nyfödd

Valet att flaskmata sitt barn redan från start kan grunda sig i många olika orsaker; mamman till barnet kanske äter mediciner som går över i bröstmjölk, tycker att det är mer praktiskt att kunna dela på matningen med en partner eller känner obehag vid tanken på att amma.

Om planen är att både amma och flaskmata rekommenderas koppmatning eller skedmatning de första månaderna för att inte störa den ibland väldigt sköra process som sker när amningen ska komma igång. 

Om du hade tänkt amma men inte har fått rätt stöd och hjälp för att lyckas med det är du varmt välkommen att läsa våra texter om amning i starten, där hittar du bland annat information om varför nyfödda bebisar vill amma nästan hela tiden. Att behöva lägga ned amningen mot sin egentliga vilja kan vara en stor sorg.

Amning eller flaskmatning

I sverige följer vi den internationella koden för marknadsföring av modersmjölksersättningar som är utarbetad av WHO och Unicef. Det betyder att de företag som gör modersmjölksersättning, flaskor och dinappar till viss del är hindrade i sin marknadsföring. Det beror på att företagen annars har en tendens att använda sig av aggressiva kampanjer för flaskmatning som förstås har som syfte att tjäna stora pengar på att mödrar väljer det alternativet. 

Det kan bli en krock att som mamma söka stöd för att komma igång med flaskmatning och bli informerad om att amning är det bästa för barnet. 

Den internationella koden innebär också att vårdpersonal är skyldig att se till att det är ett informerat beslut att flaskmata och att mamman är medveten om fördelarna som finns med att amma. Det kan bli en krock och kännas sårande att som mamma söka stöd hos BB eller barnhälsovården för att komma igång med flaskmatning och i samband med det bli informerad om att amning är det bästa för barnet. 

Du som läser det här är säkerligen påläst kring amningens fördelar och har gjort ett informerat val utifrån dina och din familjs behov.

Nu ska vi prata om flaskmatning!

Modersmjölksersättningar

Det finns två olika alternativ vid flaskmatning. Det ena är att mamman pumpar ur bröstmjölk som fryses in eller ges direkt till barnet, det andra är att ge modersmjölksersättning. Vanligtvis är ersättningen baserad på komjölk och har noga uträknade tillsatser av mineraler vitaminer och andra näringsämnen för att efterlikna modersmjölk så långt det går. I länder som Sverige, där fri tillgång till rent vatten finns, är det en fullgod näringskälla för bebisen.

Det finns flera olika företag som gör modersmjölksersättning och varje företag har i sin tur ofta en uppsjö av olika typer av ersättningar. I grund och botten är de olika ersättningarna snarlika varandra, vad en bröstmjölksersättning ska innehålla är nämligen hårt reglerat. 

Förutom standardvarianten finns det ersättningar som har delvis spjälkat komjölksprotein, har goda tarmbakterier tillsatt, har en majoritet av ekologiska ingredienser m.m. Det kan skilja sig åt mellan olika bebisar vilken ersättning de föredrar och du kan behöva prova dig fram i början. Var inte för snabb med att byta, det kan bli jobbigt för barnets mage att hoppa för ofta mellan olika sorter. 

Till barn under sex månader ges ersättning som är märkt med siffran 1. Rimligt är att börja med företagens standardersättningar eftersom de med delvis spjälkat komjölksprotein och de med tillsatta bakterier saknar vetenskapligt stöd för att de skulle vara mer gynnsamma för bebisen och är ofta dyrare. 

Komjölksprotein

Komjölk är lite mer svårsmält än bröstmjölk. Det har fördelen att bebisen ofta sover längre och djupare på ersättning men har också några nackdelar. Att barnet sover djupare misstänks kunna vara en orsak till att plötsligt spädbarnsdöd är något vanligare hos flaskmatade barn. Låt gärna ditt barn suga på en napp under natten, det har visat sig ha en skyddande funktion, troligtvis för att barnet inte sover fullt så djupt då.

Tarmarna hos ett spädbarn är fortfarande omogna och vissa bebisar har svårt med komjölken. De kan få ont i magen, bli skrikiga eller förstoppade. I vissa fall beror det på mjölkproteinallergi och innebär att bebisen behöver få en mjölkproteinfri ersättning, prata med barnhälsovården om du misstänker mjölkproteinallergi hos ditt barn. 

Att komjölken är mer svårsmält för barnet betyder också att den stannar längre i magsäcken och i undantagsfall kan det göra att barnet får besvär med s.k. tyst reflux. Det betyder att den sura magsaften som finns i magsäcken irriterar matstrupen. Det är smärtsamt för bebisen och kan visa sig genom otröstligt skrikande, särskilt när den har legat ned en längre stund. Även dessa barn brukar bli hjälpta av mjölkfri ersättning. Tyst reflux eller “GERD” som det också kallas är inte samma sak som de normala kräkningar som förekommer hos de flesta spädbarn.   

Nappflaskor och dinappar

Förutom ett antal sorters bröstmjölksersättningar finns det också en stor mängd nappflaskor på marknaden. Även här kan du behöva prova dig fram för att hitta en flaska som du och ditt barn trivs med. Det finns flaskor som sägs förebygga kolik men det finns inga vetenskapliga studier som talar för att det stämmer. Det finns inte heller några flaskor som kan garantera att amningen inte kommer påverkas hos den som vill kombinera bröst och flaska.

Nappen på flaskan behöver anpassas efter barnets ålder. Napparna har olika stora hål vilket i sin tur gör att flödet från flaskan blir olika snabbt beroende på vilken napp du valt. 

Vissa nappar är märkta med 1, 2, 3 och X där 1 är minst och X är för välling. Vissa är märkta efter barnets ålder. 

Börja med den minsta storleken till ett spädbarn och byt till större storlek vartefter barnet växer eller om du märker att bebisen verkar otålig och tycka att flödet är för lågt.

TIPS

Boken Att flaskmata
skriven av Petra Jankov Picha